Etiska riktlinjer för Preventionscentrum i Skåne

Etik handlar bland annat om vad som är rätt eller orätt i mötet med andra människor och om hur vi bör eller inte bör uppträda mot varandra. Etiska övertygelser gäller också människans djupaste värden och vad som ger människolivet mening. Därför formuleras etiska övertygelser ofta som handlingsregler som säger hur vi ska handla. Sådana regler kan också ange vilka moraliska skyldigheter och rättigheter vi har som människor i allmänhet eller i vår yrkesroll.

 

Preventionscentrums etik är inget juridiskt dokument utan ska ses som ett komplement till gällande lagstiftning och internationella överenskommelser som exempelvis Konventionen om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen.

 

För att underlätta läsbarheten av Preventionscentrums etik använder vi ordet klient eller den enskilde för både vuxna, barn och ungdomar som kommer i kontakt med Preventionscentrum, oavsett kön. Det är emeller­tid viktigt att vi värnar om barnperspektivet i alla frågor som rör barn, även om vi här använder begreppet klient

 

Det är viktigt att avsätta tid för att anställda ska ha möjlighet till reflektion och diskussion om etiska frågor med anknytning till verksamhetens innehåll eller etiska problem som uppstått eller kan uppstå i konkreta vardagssituationer.

Samtliga anställda ska informeras om Preventionscentrums etik och skriva under att han eller hon accepterar riktlinjerna. Att bryta mot Preventionscentrums etik utgör saklig grund för uppsägning. Anställda i lednings-position har ett särskilt ansvar för att informera om Preventionscentrums etik och att med utgångspunkt från denna hålla diskussionen om etiken levande i vår verksamhet.

 

Solidaritet

De utredningar och den behandling Preventionscentrum bedriver ser vi som en solidaritetshandling gentemot en utsatt grupp människor, både vuxna, barn och ungdomar, med svåra problem. Solidariteten är den yttersta legitimiteten för Preventionscentrums verksamhet.

 

Människovärdesprincipen

Alla människor har lika värde och samma mänskliga rättigheter. Det innebär att människovärdet inte är knutet till människors personliga egenskaper eller funktioner i samhället, som exempelvis kön, etnicitet, religionstillhörighet, sexuell läggning, social ställning, inkomst, hälsotillstånd eller ålder. Varje form av diskri­minering är därmed oacceptabel.

 

Självbestämmande och integritet

Vård jämlikt SoL, LVU eller LSS innebär i sig en inskränkning av den enskildes rätt till självbestämmande och en individ kan partiellt förlora eller begränsas i sitt självbestäm­mande i kontakten med Preventionscentrum. Den enskilde kan däre­mot aldrig förlora sin integritet. Det är viktigt att den enskildes privata sfär respekteras så långt som möjligt.

Respekten för den enskildes självbestämmande och integritet kan leda till etiska dilemman inom. Vår utgångspunkt måste vara att så långt som möjligt bejaka den en­skilde klientens självbestämmande och att värna om hans eller hennes integritet.

 

Rättvisa

Rättvisa i Preventionscentrums kontakter med klienter betyder inte att alla får samma behandling. Anledningen till detta är att klienternas behov och förutsättningar ser mycket olika ut. Behandlingen ska utgå ifrån den enskildes behov och det innebär alltså att alla inte får samma behandling. Däremot ska all behandling vara likvärdig och den enskilde ska kunna få sina behov tillgodosedda. En aspekt av rättvisa är den enskildes rättssäkerhet.

 

Jämlikhet

Relationen mellan en anställd i Preventionscentrum och klient är alltid bestämd av yrkesmässiga förhållanden och i denna relation har de anställda en över­ordnad position i förhållande till den enskilde klienten. Klienten är alltid i beroendeställning. Anställda i Preventionscentrum har också i sin yrkesroll maktbefogenheter, ytterst i form av lagstadgade särskilda befogenheter. Alla anställda har därför ett särskilt ansvar för att i sitt bemötande, speciellt i beaktande av obalansen gällande maktbefogenheter, ha en jämlik hållning till klienterna. Den enskilde ska alltid bemötas med respekt, hänsyn och vänlighet.

 

 

Kunskapsbaserad utredning och behandling

Utgångspunkten för Preventionscentrums möten med klienter är att göra gott gentemot den enskilde och att inte utsätta honom eller henne för verkningslösa eller skadliga insatser. Det är därför en etisk förpliktelse att verksamheten är kunskapsbaserad. Det är den anställdes ansvar att inom ramen för arbetet ha en reflekterande håll­ning till sitt arbete och den kunskap arbetet bygger på och att aktivt delta i kunskapsuppbyggnaden.

 

Makt

Preventionscentrums klienter är i en beroendeställning till de anställda. Vi måste därför särskilt reflektera över olika typer av makt. Hur vi använder oss av makten, hur den kan uppfat­tas av den enskilde och vilka konsekvenser den kan leda till.

Makt kan uttryckas i många olika former och kan ha stor påverkan i kontakter med klienter, exempelvis genom att den väcker olika typer av motstånd eller motmakt.

Några former av makt:

 

Formell makt är kopplad till Preventionscentrums uppdrag och befogen­heter som följer av lagstiftningen. Den innebär att de anställda kan ha juridiska befogenheter att bestämma över den enskilde.

 

– Fysisk makt kan vara mycket påtaglig för den enskilde i situationer där personal i egenskap av sin fysiska över­lägsenhet kan få klienten att utföra, eller inte utföra, vissa handlingar.

 

– Expertmakt är en form av makt som innebär att klien­terna och deras anhöriga är utlämnade till de professio­nellas faktakunskaper, men också till deras värderingar.

 

-Nätverksmakt kan också vara mycket påtaglig, exempel­vis när det professionella nätverket lojalt går samman.

 

Det är viktigt att vara medveten om att de olika formerna av makt också kan vara verksamma enbart genom att per­sonalen har en faktisk möjlighet att använda sig av sin makt.

 

 

Etiska riktlinjer

 

Preventionscentrums riktlinjer, som presenteras nedan, försöker ut­trycka etiska hänsyn i den situation som kontakten med Preventionscentrum utgör. Riktlinjerna pekar på faktorer som alltid är viktiga för det etiskt riktiga beslutet och handlandet, men som i olika sammanhang har olika betydelse. Den enskilde klientens rättighet motsvaras av ett ansvar för den anställde.

 

Den enskilde klientens rättigheter

 

Den enskilde har rätt att bemötas med respekt med hänsyn till sin integritet, vilket bl.a. innebär att han eller hon inte får utsättas för psykisk eller fysisk kränkning.

 

Den enskilde har rätt till utredning och behandling i en trygg miljö.

 

Den enskilde har rätt till utredning och behandling utifrån sina unika behov och förutsättningar.

 

Den enskilde har rätt till en jämställd behandling och att få sina etniska, religiösa och kulturella behov och intressen tillgodosedda så långt som möjligt.

 

Den enskilde har rätt till delaktighet i utredningen och behandlingen och att hans eller hennes synpunkter och klagomål beaktas.Den enskilde är i beroendeställning och har rätt att inte utnyttjas vare sig känslomässigt, ekonomiskt eller på annat sätt.

 

Förhållandet till den enskildes närstående

Den enskildes närstående har rätt till ett hänsynsfullt och respektfullt bemötande.

 

Den enskildes närstående har rätt att informeras om, att delta i samråd om och att involveras i utredningen eller behand­lingen om det inte är omöjligt eller olämpligt.

 

Den anställdes ansvar

 

Den anställde har ansvar för att upprätthålla en professionell hållning, vilket bl.a. innebär att alltid ha klientens bästa för ögonen samt att hålla isär arbetet och den privata sfären.

 

Den anställde har ansvar att arbeta för ett gott utrednings och behandlingsklimat och en god arbetsmiljö samt att motverka diskriminering i alla former.

 

Den anställde har ansvar för att klientens rättssäker­het upprätthålls och att klienten är införstådd med sina möjligheter och rättigheter.

 

Den anställde har ansvar för att hantera sekretess­belagda uppgifter i enlighet med lagstiftningen och i övrigt med stor varsamhet.

 

Den anställde som får kännedom om etiska över­tramp gentemot klient eller medarbetare eller övriga missförhållanden inom verksamheten har ansvar för att påtala dessa för Preventionscentrums chef.

 

Den anställde får inte för sina behov utnyttja den en­skildes beroendeställning och inte heller ha sexuella relationer med klienter.

 

Den anställde ska ha en öppenhet inför och vilja att samarbeta med klientens närstående, socialtjänsten, kollegor och andra aktörer kring den enskilde.

 

Den anställda ska, såväl inom som utom tjänsten, låta sitt handlande genomsyras av de värderingar som uttrycks i Preventionscentrums etik